Holistic Health

Alla har säkert någon form av fobier eller skräck...
Endel kanske har en lindrig skräck av någonting så det inte påverkar vardagen medan andra kan ha större problem och det påverkar personens vardag mycket.

Jag ogillar spindlar men jag är inte rädd för dom, det är kanske en väldigt lindrig skräck.
Ser jag en spindel inomhus klarar jag av att "döda den" med toalettpapper och spola ner den :), men jag vill absolut inte hålla i den levandes så den får krypa på min hand. När jag dödar den kan jag också tänka på att nu kanske det börjar regna imorgon... haha
Jag vet ju att det inte stämmer men ändå tänker jag på det varje gång.

Dethär är en pytteskräck jag kan leva med, jag kan t.om. låta spindeln vara och inte döda den fast den är inomhus. Men jag är kanske liite medveten om att det finns en spindel nånstans här inne.

En stor skräck som jag har haft och fått hjälp för är scenskräck.
Min reaktion när jag skulle presentera mig eller hålla ett föredrag i skolan var så fruktansvärt jobbigt. Före presentationen försökte man intala sig om att det är lugn. Jag försökte ta djupa andetag men kände att pulsen bara steg. När jag väl gick upp hade jag panik inombords. Skulle aldrig i livet kunna titta på någon. Jag började alltid skaka, pulsen var så hög så det dånade i huvudet på mig och rösten tjocknade. Jag fick tungt att andas och måste paussucka även mitt i en mening. Jag frös och svettades på samma gång. Efteråt var jag vit i ansiktet och hade röda fläckar på halsen och på konstiga ställen i ansiktet.
Denna skräck har påverkat hela min skolgång och alla projekt som skulle presenteras gick åt skogen.

Nervsystemet ger alla dessa reaktioner. Även fast man mentalt är lugn, tycker man, så spelar nervsystemet en ett spratt. Signaler att få hög puls, svettas, skaka osv.

Jag kan behandla dessa fobier, skräcker... Men, då måste man utsätta sig för det man är rädd för, för att kunna lokalisera signalerna som kommer.

Har man t.ex. skräck för nålar, kanske man bara behöver se på en nål för att börja må illa och känna sig svimfärdig.  När dessa reaktioner sker, letar jag med hjälp av muskeltestning fram punkter i akupunktursystemet (energisystemet) som ger obalansen och signalerna. Därefter behandlar jag och samtidigt bearbetar vi skräcken med samtal. Handlar det om större problem måste man provocera flera gånger lite i taget och ge det tid. 

När jag fick min behandling för scenskräck var det jobbigt. Jag grät, jag skakade, jag frös, jag svettades och jag kände mig så blottad. Detta skedde inför hela min klass. T.o.m. några i klassen grät för att jag rent ut sagt plågades där uppe framför alla. 
Idag är jag så glad och tacksam över att jag utsatte mig, vågade! Det gjorde mig till en avslappnad, harmonisk, självsäker kvinna :). Jag fick ett inre lugn efteråt. 
Idag kan jag känna mig psykiskt nervös inför en presentation men jag börjar inte svettas, jag kan se folk i ögonen, jag skakar inte och kan prata normalt utan att behöva sucka emellanåt. Det är så skönt, så frigörande!
Det stärkte min självkänsla.

En psykisk allergi kan vara att man kanske blivit sparkad av en häst och när man gör ett allergitest enligt kinesiologiskt vis, reagerar nervsystemet negativt på hästhår. 
Man åt en maträtt för tio år sen och efter måltiden fick man magsjuka och började spy. Sen dess har man inte kunnat äta den maträtten. Då kan nervsystemet ge signaler på att man inte tål den.
Man har kanske fått en apelsinklyfta i halsen nångång och vågar inte äta igen. 

Och sist om julshopping... Det gick så bra så!! :)

PS. Efter scenskräcksbehandlingen fick jag fara och köpa en ny tröja! :) men det var det värt!